Det förekommer många begrepp inom vården för att beskriva ett problematiskt förhållande till ett berusningsmedel. Medicinska termer blandas tyvärr ibland med utdaterade och ibland stigmatiserande begrepp.

Med riskbruk avses användning av t.ex. alkohol, droger eller läkemedel med ökad risk för fysiska och psykiska skador eller sociala negativa konsekvenser. Det är omöjligt att för den enskilda individen i förväg avgöra vad som är ett ”säkert bruk”. För alkohol finns riktlinjer baserade på stora grupper och beskrivs i antal s.k. standardglas per vecka (högkonsumtion), standardglas per tillfälle (intensivkonsumtion) eller vid bruk under arbete, graviditet, i trafiken etc. För andra droger finns inga riktlinjer. Riskbruk går ofta att bryta genom att synliggöra de negativa konsekvenserna.

Den medicinska termen skadligt bruk beskriver ett användande av drogen som lett till fysisk eller psykisk ohälsa alternativt sociala negativa konsekvenser. En tidigare närliggande term är ”missbruk” med mening att användandet av drogen lett till upprepade negativa konsekvenser i skola, arbetslivet, äktenskap etc. Ordet, som uppfattats stigmatiserande, är inte längre en medicinsk term men används i lagtexter.

Vid upprepat bruk av ett berusningsmedel, en drog, kan hjärnan förändras och personen utveckla beroende. Beroende är en sjukdom där man förlorat kontrollen över användandet och därför påtagligt ändrar sitt beteende. Trots en vilja att minska eller sluta helt med drogen, utgör beroendet en sådan stor kraft att drogen prioriteras, med negativa konsekvenser för hälsan och det sociala. Närstående kan beskriva hur ”drogen kapat hjärnan” eller ”det är drogen som pratar”. Det är viktigt att bryta riskbruket innan ett beroende – en sjukdom – utvecklas. I de fallen krävs oftast medicinsk behandling. Den medicinska termen för detta tillstånd är beroendesyndrom.

Vid benämning av personer med skadligt bruk eller beroendesyndrom är det viktigt att undvika stigmatiserande termer som har en underton av att droganvändandet skulle vara en identitet, t.ex. alkoholist, missbrukare, rökare m.m. Det kan inte nog betonas att det är osannolikt att en person valt att utveckla ett problematiskt förhållande till en substans!

Riskbruk och beroende behöver inte alltid vara kopplat till en substans utan kan vara ett beteende, t.ex. sex eller spel om pengar, som aktiverar belöningssystem i hjärnan.

Vid akut behov av beroendevård dagtid kontakta PRIMA Maria dagöppen akut, Maria Prästgårdsgata 34 C. Telefon 08-684 00 400. Öppet vardagar kl 8-21 och helger kl 9-17. Övriga tider på dygnet kontakta Beroendeakuten eller Psykiatrisk akutmottagning vid S:t Görans sjukhus. Vid nödsituation och behov av omedelbar hjälp, ring 112.